Det är utsidan som räknas

Jag hade reserverat ett par dolda utrymmen i hjärtat som jag hållit låsta och välbevakade, för säkerhets skull. Man blir ju så sårbar om någon får tillträde till hela ens existens. Farligt, farligt att släppa in någon innanför den gränsen.

Jag trodde nog att det skulle fortsätta vara låst och bommat. Det gör ju så ont att bli sårad av någon som stått en nära. Men med stort tålamod och en hel del envishet har han tagit sig in. Han har dyrkat upp lås för lås. Passerat hinder och fällor. Simmat över vallgravar och klättrat över murar. Hela vägen in.

Jag kan inte göra annat än att kapitulera fullständigt och villkorslöst!