Det fysiska förfallet

Vågen visade ingen större förändring jämfört med den senaste invägningen i september. Det gjorde däremot måttbandet. Jag är nära min bottennotering i statistiken. 

Kan också enkelt konstatera att nuvarande form är min absoluta smärtgräns - varje gång siffrorna på måttbandet visat ungefär som nu har det resulterat i en aktiv träningsfas. Och så har jag återgått till att äta mindre än vad sambon gör. (Vilket rent objektivt verkar vara ett rimligt beslut eftersom han är längre, tyngre och dessutom man)

Ingen mening att försöka klä in det i något rosa fluff, så här kommer det. Jag har ökat min omkrets med 3 cm på samtliga mått jag tar sedan den senaste mätningen, förutom den förslappade röven då som ökat med 5 cm. Så där. Offentligt. Nu är det bättring som gäller!


Till hundens stora glädje har långpromenaderna förlängts - till det dubbla. Men det blir också ordentliga träningspass. Och mindre mat. Nu så!

Kommentarer
Postat av: Cecilia

Aj, aj. Jag törs knappt tänka på vad måttbandet kring min försoffade rumpa kommer att visa... jag kommer att vara nöjd om det bara är 3 cm... :-O

Men jag körde ett Core-pass idag i alla fall :-)

2009-01-12 @ 22:38:30
Postat av: Anonym

Tack och lov så har jag aldrig börjat med måttband. Äger en våg, men den visar olika varje gång jag ställer mig på den, alltså så tar jag den lägsta vikten :-)

m

2009-01-13 @ 10:30:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0