Tävling!
Härmed utlyser jag en spännande tävling. Den som först gissar rätt på följande fråga vinner en påse fin choklad.
Vad är det för verktyg som ligger på vårt köksbord?
Kampen är igång!
Vad är det för verktyg som ligger på vårt köksbord?
Kampen är igång!
Jordtimmen
Vi släckte stugan här ute i skogen, tände några ljus och kröp ner i ett varmt bad. I sällskap av varandra och varsitt glas vin.
När det gäller vår miljö får vi faktiskt lov att offra oss lite. Ett hårt, tufft och slitigt jobb, men det måste göras!
(Kan vi släcka ner snart igen???)
När det gäller vår miljö får vi faktiskt lov att offra oss lite. Ett hårt, tufft och slitigt jobb, men det måste göras!
(Kan vi släcka ner snart igen???)
Männen av män
De manligaste av män tillbringar fikarasten med att jämföra sina håriga bringor. Jag snubblar in i diskussionen när de som bäst jämför längden på... ehum.. sina brösthår.
"Såklart är det jag som bestämmer hemma - ända tills frun kommer hem."
"Man är väl karl i sitt eget hus. Jag bestämmer faktiskt själv om jag ska dammsuga före eller efter jag diskat."
"Jag kliver in med bestämda steg i lägenheten, sen hör jag "jag är hemma"..."
Samma män blir oerhört generade på eftermiddagsfikat. Vi diskuterar vilka som kan tänkas söka tjänsten som storboss och en tidigare kollega kommer på tal. "Men hon har fått barn, så då går det ju inte..." När jag påpekar att hennes man kan vara hemma med barnen kryper rodnaden upp från halsen och upp längs kinderna. De äldre herrarna får fram något som möjligtvis kan uttolkas som "höpp, höpp".
Ibland har jag riktigt roligt på jobbet!
"Såklart är det jag som bestämmer hemma - ända tills frun kommer hem."
"Man är väl karl i sitt eget hus. Jag bestämmer faktiskt själv om jag ska dammsuga före eller efter jag diskat."
"Jag kliver in med bestämda steg i lägenheten, sen hör jag "jag är hemma"..."
Samma män blir oerhört generade på eftermiddagsfikat. Vi diskuterar vilka som kan tänkas söka tjänsten som storboss och en tidigare kollega kommer på tal. "Men hon har fått barn, så då går det ju inte..." När jag påpekar att hennes man kan vara hemma med barnen kryper rodnaden upp från halsen och upp längs kinderna. De äldre herrarna får fram något som möjligtvis kan uttolkas som "höpp, höpp".
Ibland har jag riktigt roligt på jobbet!
Vad som ska bli
Idag anlände ett stort antal platta paket - det som ska bli vårt ultimata kitförråd. Här kommer träningskläderna hänga. Sovsäckarna. Tälten. Ryggsäckarna. Klätterprylarna. Och allt annat vi tidigare knökade in i en liten fd kattvind. Det ska bara till lite spackel, målarfärg och en rörmockare innan vi går loss på paketen.
Så om ni kommer och hälsar på oss någon gång de närmaste månaderna - knacka på där nere direkt. Det är där vi finns.
Så om ni kommer och hälsar på oss någon gång de närmaste månaderna - knacka på där nere direkt. Det är där vi finns.
Say cheeeese!
Idag blev jag intervjuad och fotograferad av lokaltidningen minsann.
Nåja, det var inte bara jag. Jag hade sällskap av tre kollegor, en tjej och två killar. Ämnet var manliga och kvinnliga arbetsplatser och jag jobbar visst på en manlig arbetsplats. Säger de.
Konstigt det där. Jag brukar inte fundera på alla karlar. Visst märker jag att jag för det mesta är ensam i omklädningsrummet, men det är inget jag går och tänker på. Det var heller inget jag la ner någon större tankekapacitet på innan jag gav mig in bland all denna testosteron. Det kan vara kul att skoja om alla mina män, men i jobbet har jag aldrig ägnat det en tanke. Däremot kan jag skruva på mig på en helt kvinnlig arbetsplats. Det känns ovant. Konstigt på något sätt.
Det finns tydligen någon undersökning som säger att testosteronhalten i hjärnan styr om intresset hamnar på bilar eller dockor. Tjejer med högre testosteronhalt är alltså mer inne på killgrejer och har dessutom ett bättre lokalsinne.
Det är ju jag som sköter orienteringen så fort vi lämnat tomten...
.
Nåja, det var inte bara jag. Jag hade sällskap av tre kollegor, en tjej och två killar. Ämnet var manliga och kvinnliga arbetsplatser och jag jobbar visst på en manlig arbetsplats. Säger de.
Konstigt det där. Jag brukar inte fundera på alla karlar. Visst märker jag att jag för det mesta är ensam i omklädningsrummet, men det är inget jag går och tänker på. Det var heller inget jag la ner någon större tankekapacitet på innan jag gav mig in bland all denna testosteron. Det kan vara kul att skoja om alla mina män, men i jobbet har jag aldrig ägnat det en tanke. Däremot kan jag skruva på mig på en helt kvinnlig arbetsplats. Det känns ovant. Konstigt på något sätt.
Det finns tydligen någon undersökning som säger att testosteronhalten i hjärnan styr om intresset hamnar på bilar eller dockor. Tjejer med högre testosteronhalt är alltså mer inne på killgrejer och har dessutom ett bättre lokalsinne.
Det är ju jag som sköter orienteringen så fort vi lämnat tomten...
.
Vad som göms i snö
och under gräsklipp är kilovis och åter kilovis med trasiga takpannor och kakelrester från badrummet. Hittills har jag samlat ihop tre sopsäckar och infruset i marken finns material för ett par säckar till.
"Vad roligt det kommer att bli för er att se hur tomten ser ut under snön"
Jag säger nja på den.
"Vad roligt det kommer att bli för er att se hur tomten ser ut under snön"
Jag säger nja på den.
Jag och mina horn
Det finns en firma som vi stöter på rätt ofta i jobbet. Det är en firma full av inkompetenta rackare, utan någon som helst social förmåga, som regelbundet tar sig vatten över huvudet. Jag tycker att de vid det här laget borde lärt sig sina begränsningar, men icke. De fortsätter att ställa till det för sig.
Idag kunde jag än en gång sätta åt dem. Jag kunde återigen visa på deras direkta felaktigheter och deras försök att mörka faktiska förhållanden. Kommer på mig själv att sitta och småle när jag avslöjar alla tokigheter. Att överbevisa dem med deras egna ord är ett litet glädjeämne i tillvaron. Jag ser det som en lämplig hämnd mot deras förtäckta hot. För alla konflikter de skapat. För alla gånger de skrikit och gormat för att sedan ringa någon av mina chefer. Och för alla gånger de kört orent spel och ljugit.
Men jag undrar vad det egentligen säger om mig när jag glädjs åt deras klavertramp och gottar mig åt att de får göra om hela alltihopa?
Idag kunde jag än en gång sätta åt dem. Jag kunde återigen visa på deras direkta felaktigheter och deras försök att mörka faktiska förhållanden. Kommer på mig själv att sitta och småle när jag avslöjar alla tokigheter. Att överbevisa dem med deras egna ord är ett litet glädjeämne i tillvaron. Jag ser det som en lämplig hämnd mot deras förtäckta hot. För alla konflikter de skapat. För alla gånger de skrikit och gormat för att sedan ringa någon av mina chefer. Och för alla gånger de kört orent spel och ljugit.
Men jag undrar vad det egentligen säger om mig när jag glädjs åt deras klavertramp och gottar mig åt att de får göra om hela alltihopa?
Invigda
Så var stolarna som tog oss två dagar att montera invigda. Mamma och hennes man kom på besök i helgen, och minsann - stolarna var så pass bekväma att de dög att ta en tupplur i. Gott betyg till stolarna. Mindre gott betyg till oss som värdar, eftersom vi inte ens klarar av att hålla gästerna vakna.
Eller så är det helt enkelt så avkopplande här ute hos oss att trötta själar hamnar i koma?
.
Eller så är det helt enkelt så avkopplande här ute hos oss att trötta själar hamnar i koma?
.
Minst sagt oväntat!
Imorse hände något konstigt.
Något riktigt märkligt.
Så här på kvällskvisten har jag fortfarande inte hämtat mig - och då var det ändå ingen mindre än jag själv som stod föröverraskningen chocken.
Håll i er nu.
Jag vaknade på en av helgens lediga dagar och kände mig pigg.
Klev upp direkt utan att snooza.
Klockan var då inte mer än 08.00.
Jag har aldrig klivit upp så tidigt frivilligt och utan anledning. Jag, sjusovarnas mästare, kan bara inte få för mig sådana knasigheter.
Återstår endast att konstatera - jag har blivit gammal.
Något riktigt märkligt.
Så här på kvällskvisten har jag fortfarande inte hämtat mig - och då var det ändå ingen mindre än jag själv som stod för
Håll i er nu.
Jag vaknade på en av helgens lediga dagar och kände mig pigg.
Klev upp direkt utan att snooza.
Klockan var då inte mer än 08.00.
Jag har aldrig klivit upp så tidigt frivilligt och utan anledning. Jag, sjusovarnas mästare, kan bara inte få för mig sådana knasigheter.
Återstår endast att konstatera - jag har blivit gammal.
Lose-lose
Alternativ 1. Minusgrader. Tvätta bilen och den håller sig ren. Kanske främst av den anledningen att du inte kommer in i bilen förrän det blir plusgrader igen.
Alternativ 2. Plusgrader. Tvätta bilen och den blir skitig innan du ens hunnit landa rumpan bakom ratten.
Mina kära kollegor försökte övertala mig att skippa tvätten - "du byter bara smutsen mot ny smuts", men jag tyckte så synd om Tore, som inte fått duscha sedan vi skaffade honom, så det blev en vända i tvätthallen. Det var nog tur eftersom beläggningen på bilen i det närmaste blivit permanent.
Om Tore blev smutsig på vägen hem? Jo då, men nu ser jag vad det är för färg på bilen igen...
Alternativ 2. Plusgrader. Tvätta bilen och den blir skitig innan du ens hunnit landa rumpan bakom ratten.
Mina kära kollegor försökte övertala mig att skippa tvätten - "du byter bara smutsen mot ny smuts", men jag tyckte så synd om Tore, som inte fått duscha sedan vi skaffade honom, så det blev en vända i tvätthallen. Det var nog tur eftersom beläggningen på bilen i det närmaste blivit permanent.
Om Tore blev smutsig på vägen hem? Jo då, men nu ser jag vad det är för färg på bilen igen...
Den feta tisdagen
Jag fick en fråga i helgen om hur man hinner blogga. Det tar inte så lång, svarade jag.
Inte ens efter att vi återfått uppkopplingen har jag lyckats få iväg ett inlägg om dagen. Mitt svar var med andra ord visst inte helt sanningsenligt... Det är bäst jag skärper till mig så att jag kan leva upp till vad jag påstår vitt och brett!
Inte ens efter att vi återfått uppkopplingen har jag lyckats få iväg ett inlägg om dagen. Mitt svar var med andra ord visst inte helt sanningsenligt... Det är bäst jag skärper till mig så att jag kan leva upp till vad jag påstår vitt och brett!
Tystnad
Det är lika tyst i mitt huvud som det är tyst i huset.
Efter födelsedagsfesten som varade långt in på gårdagsnatten och lunchgäster idag uppskattar jag lugnet här ute än mer. Snön har lagt sig som en dämpande matta på tomten och vi har ett riktigt vinterparadis. Datorns tysta surrande är allt jag hör.
Kontraster.
Jag älskar tystnaden här i huset. Jag har aldrig sovit så gott i hela mitt liv. Eller haft det här lugnet i sinnet. Skillnaderna mellan lugnet hemma och resten av tillvaron gör också att jag uppskattar det sociala livet ännu mer än innan. Nu när jag får lite luft kommer jag på mig själv med att riktigt längta tills vi kan bjuda in fler gäster. Helst vill jag fylla kalendern med besök från familj och vänner. Så, när kommer ni?
Efter födelsedagsfesten som varade långt in på gårdagsnatten och lunchgäster idag uppskattar jag lugnet här ute än mer. Snön har lagt sig som en dämpande matta på tomten och vi har ett riktigt vinterparadis. Datorns tysta surrande är allt jag hör.
Kontraster.
Jag älskar tystnaden här i huset. Jag har aldrig sovit så gott i hela mitt liv. Eller haft det här lugnet i sinnet. Skillnaderna mellan lugnet hemma och resten av tillvaron gör också att jag uppskattar det sociala livet ännu mer än innan. Nu när jag får lite luft kommer jag på mig själv med att riktigt längta tills vi kan bjuda in fler gäster. Helst vill jag fylla kalendern med besök från familj och vänner. Så, när kommer ni?
Äntligen fredag!
Fredag kväll. Dags för klackarna i taket och stuffa natten lång. Fira att en lång arbetsvecka är avklarad och att hela helgen ligger framför oss. Skål!
Eller?
Sambon somnade på en madrass här uppe på loftet för en stund sedan. Ok, ganska länge sedan.
Hunden ligger och sover vid mina fötter.
Själv sitter jag och gäspar och undrar om jag verkligen orkar ta den där duschen...
Ack denna glamour!
Eller?
Sambon somnade på en madrass här uppe på loftet för en stund sedan. Ok, ganska länge sedan.
Hunden ligger och sover vid mina fötter.
Själv sitter jag och gäspar och undrar om jag verkligen orkar ta den där duschen...
Ack denna glamour!
Uppkoppling!
Det skulle kännas bättre om vårt spritt nya "mobila bredband" åtminstone hade samma hastighet som ett gammalt uppringt modem. Men, jag ska inte vara sån, vi har uppkoppling nu igen och vi har ett uuuunderbart litet hus med naturen utanför dörren. Vi går alla omkring med konstanta flin i ansiktet numera. Hunden har det största flinet.
Jag vet inte riktigt var jag ska börja - det har ju hänt en hel del de senaste veckorna. Mitt i hela bubblande alltihopa sitter jag med en deadline till på fredag, heltidsarbetsveckor, pendling och en kropp som vant sig med tio timmars sömn per natt.
Jag får väl säga som Arnold; I'll be back...
Vi har ett hus!!!!!
Känns helt overkligt. Vi skrev tre signaturer var och sen fick vi ett gäng nycklar. Tack och hej.
Säljaren var inte på plats - han hade signerat sina rader dagen innan - undrar om det var för att han inte ville träffa oss igen eller om det helt enkelt var mest praktiskt så? Nåja, inget jag kommer att ligga sömnlös och fundera på, vi har ju ett alldeles fantastiskt litet hus!
Kenny blev alldeles till sig när han kom till huset för första gången. Han drog iväg som skjuten ur en kanon - tomten har inspekterats i turbofart och alla rum i huset har kontrollerats noggrant. Nosen har han redan testgnuggat mot flera av de nyputsade fönstren och han har testat maximal möjlig hastighet i trapporna. Särskilt gillar han de olika nivåerna på tomten och alla stenar som bjuder på en finfin vy över ägorna. Där står han och känner sig som skogens konung.
Kenny och Harry, på den tiden när de var polare och tillsammans snabbast i stan.
Säljaren var inte på plats - han hade signerat sina rader dagen innan - undrar om det var för att han inte ville träffa oss igen eller om det helt enkelt var mest praktiskt så? Nåja, inget jag kommer att ligga sömnlös och fundera på, vi har ju ett alldeles fantastiskt litet hus!
Kenny blev alldeles till sig när han kom till huset för första gången. Han drog iväg som skjuten ur en kanon - tomten har inspekterats i turbofart och alla rum i huset har kontrollerats noggrant. Nosen har han redan testgnuggat mot flera av de nyputsade fönstren och han har testat maximal möjlig hastighet i trapporna. Särskilt gillar han de olika nivåerna på tomten och alla stenar som bjuder på en finfin vy över ägorna. Där står han och känner sig som skogens konung.
Kenny och Harry, på den tiden när de var polare och tillsammans snabbast i stan.
12 hours to go
Städfirman hade gjort ett bra jobb, den fasta egendomen fanns kvar men i övrigt var det tomt. En rätt häftig känsla att gå runt i huset när inga möbler finns kvar - det känns inte lika mycket som deras hus längre. Huset fick sig dessutom ett lyft när säljarens, inte helt genomtänkta, inredning försvann. Känns som vi gjort ett riktigt fynd!
Nu är det bara tolv timmar kvar tills vi skriver under de sista dokumenten och tills vi skyfflar över lite av bankens pengar till säljaren. Sen är vi godsägare! Typ.
Nu är det bara tolv timmar kvar tills vi skriver under de sista dokumenten och tills vi skyfflar över lite av bankens pengar till säljaren. Sen är vi godsägare! Typ.
Kovändning
Mötet i eftermiddag är avbokat. Vi ska inspektera ägorna och flyttstädningen redan i morgon eftermiddag tillsammans med mäklaren och städfirman. De sista handlingarna signeras, som vi bestämt innan, på banken på fredag.
Det som omöjligt skulle hinnas med före lördag ska alltså vara klart redan imorgon.
Den här vändningen var minst sagt oväntad. Jag var inte alls förberedd på att det hela helt plötsligt skulle se så lovande ut, men jag tänker inte slänga mig förtvivlat på marken och gallskrika om resten av köpet och flytten nu går enligt plan igen. Håller tummarna!
Match
Imorgon eftermiddag är det match. I den blå hörnan har vi säljarna. I den röda hörnan har vi köparna. Domaren kommer att vara på plats för att säkerställa att matchen följer regelboken och att inga slag utdelas under bältet. Matchstart klockan 16.00.
Förberedelserna har pågått hela kvällen, tandskydden passar och vi har rätt färg på shortsen.
Förberedelserna har pågått hela kvällen, tandskydden passar och vi har rätt färg på shortsen.
Alldeles för bra
Det finns saker som man blir väldigt bra på, oftast då på något som man upprepat vid många tillfällen. Packa flyttkartonger t.ex. Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag flyttat för egen del och hur många gånger jag hjälpt andra. Jag anser mig med andra ord ganska bra på det här med att packa flyttkartonger.
Problemet är bara att jag är lite för bra. Av det vi behöver har jag redan packat ner en kursbok, bådas necessärer och båda stämpelremsorna för lokaltrafiken.
Hunden börjar inse att om han inte aktar sig kan han åka med av bara farten...
Nu är det färdigtjafsat!
Någon måtta får det väl ändå lov att vara! Nu tar vi inget mer av säljarens diverse påhitt.
- Det senaste är att han försöker sälja fast egendom till oss. Viss fast egendom har han tydligen redan sålt till någon annan.
Mäklaren säger att vi såklart har rätt. Huset ska vara tomt, rent och kontrollerat innan vi tillträder - vilket är fredag förmiddag. Och det som är fast egendom ska stå kvar på tomten och i huset - utan att vi ska behöva betala för det en gång till.
Vi är väldigt lätta att ha att göra med i affärer sambon och jag, vi kan båda nästan slå knut på oss själva för att vara tillmötesgående och behålla en god relation med folk. Vi är snälla och anpassar oss så mycket vi kan så länge motparten följer vad som avtalats. Försök att lura oss och vi följer avtal och överenskommelser till punkt och pricka. Då är det slut på all anpassningsförmåga och förhandlingsmån. Finito. Puts väck. Adios. Bye bye.
Nu är det bara för säljaren att själv kravla sig ur den minst sagt besvärliga sits som han på egen hand försatt sig i.
Jag önskar honom all lycka med det projektet!
- Det senaste är att han försöker sälja fast egendom till oss. Viss fast egendom har han tydligen redan sålt till någon annan.
Mäklaren säger att vi såklart har rätt. Huset ska vara tomt, rent och kontrollerat innan vi tillträder - vilket är fredag förmiddag. Och det som är fast egendom ska stå kvar på tomten och i huset - utan att vi ska behöva betala för det en gång till.
Vi är väldigt lätta att ha att göra med i affärer sambon och jag, vi kan båda nästan slå knut på oss själva för att vara tillmötesgående och behålla en god relation med folk. Vi är snälla och anpassar oss så mycket vi kan så länge motparten följer vad som avtalats. Försök att lura oss och vi följer avtal och överenskommelser till punkt och pricka. Då är det slut på all anpassningsförmåga och förhandlingsmån. Finito. Puts väck. Adios. Bye bye.
Nu är det bara för säljaren att själv kravla sig ur den minst sagt besvärliga sits som han på egen hand försatt sig i.
Jag önskar honom all lycka med det projektet!
