Jag och mina horn

Det finns en firma som vi stöter på rätt ofta i jobbet. Det är en firma full av inkompetenta rackare, utan någon som helst social förmåga, som regelbundet tar sig vatten över huvudet. Jag tycker att de vid det här laget borde lärt sig sina begränsningar, men icke. De fortsätter att ställa till det för sig.

Idag kunde jag än en gång sätta åt dem. Jag kunde återigen visa på deras direkta felaktigheter och deras försök att mörka faktiska förhållanden. Kommer på mig själv att sitta och småle när jag avslöjar alla tokigheter. Att överbevisa dem med deras egna ord är ett litet glädjeämne i tillvaron. Jag ser det som en lämplig hämnd mot deras förtäckta hot. För alla konflikter de skapat. För alla gånger de skrikit och gormat för att sedan ringa någon av mina chefer. Och för alla gånger de kört orent spel och ljugit.



Men jag undrar vad det egentligen säger om mig när jag glädjs åt deras klavertramp och gottar mig åt att de får göra om hela alltihopa?

Kommentarer
Postat av: Anonym

De har nog aldrig hört ordspråket " ärlighet varar längst"

m

2009-03-10 @ 16:47:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0