Det är utsidan som räknas

Putt. Putt. Kaputt.
Efter att ha tillbringat två arbetsdagar ståendes på stenhårt golv i utslitna tofflor i ett samtidigt halvdrogat tillstånd, med tangentbordet vingligt upp-pallat på en kartong för kopieringspapper, landade jag på sängen när jag kom hem. Där blev jag kvar.

Sambon fick i uppdrag att laga mat. Jag föreslog tacos som lämplig utmaning.


Efter att sett och hört honom stöka runt i köket de senaste timmarna kan jag inte annat än konstatera att jag minsann blivit förd bakom ljuset. Han har i flera år nu använt sig av en taktik som gått ut på att hämta in mat varje gång jag strejkat i köket. Det har visat sig vara en del av en osedvanligt fiffigt uttänkt plan. Få sambon att tro att han inte kan laga mat - så sköter hon allt kockande själv. Men nu är han avslöjad. Tagen på bar gärning. Ha! Han kommer inte att undan så lätt i fortsättningen...


Till mitt försvar att jag inte fattat något förrän nu vill jag poängtera det faktum att jag är blond.